Kortfattat på svenska
Vem är närståendevårdare?
Termen ’närståendevårdare’ är inte alltid så entydig. Nätverket för närståendevård i Finland anser att en närståendevårdare är en person som tar hand om en familjemedlem eller någon annan närstående som på grund av sjukdom, handikapp eller någon annan särskild orsak inte klarar sig självständigt i vardagen.
Närståendevårdssituationer associeras ofta med vård av de äldre. Ändå är många vårdbehövande barn eller vuxna i arbetsför ålder. Närståendevårdarna är till exempel föräldrar till barn med speciella behov eller vuxna som tar hand om deras make/maka eller deras föräldrar. Närståendevårdarna är kvinnor och män i olika åldrar.
Behovet för närståendevård kan uppkomma på olika sätt; långsamt, på grund av till exempel en progressiv sjukdom, eller snabbt, på grund av till exempel olyckor eller då ett barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom föds. När en familjemedlems funktionsförmåga förändras behöver uppgifter och ansvar i familjen omfördelas.
Närståendevård i Finland
Närståendevårdssituationerna varierar beroende på hur mycket och vilken typ av vård behövs. Över en miljon finländare hjälper en anhörig eller närstående på något sätt. Det uppskattas vara cirka 350 000 så kallade huvudsakliga hjälpare och ungefär 60 000 av dem är i en bindande och krävande situation. Bara drygt 47 500 vårdare får lagstadgat kommunalt stöd för närståendevård. Således är det majoriteten som vårdar en närstående utan hjälp från samhället.
Stöd för närståendevård
Stöd för närståendevård är en helhet som består av tjänster för den vårdbehövande samt vårdarvode, ledighet och stöd åt närståendevårdaren.
Man ansöker om stödet i den vårdbehövandes hemkommun. I praktiken sköts stödärenden vanligen av den ansvariga (hem)servicehandledaren eller en socialarbetare som jobbar med äldre eller funktionshindrade. Socialarbetaren som ansvarar för stödet gör ett hembesök när ansökan kommit in.
Stöd för närståendevård är inte en s.k. subjektiv, det vill säga ovillkorlig, rättighet, utan kommunen anslår årligen ett belopp för det. Lagen om stöd för närståendevård definierar grundförutsättningarna för att stödet ska beviljas samt minimistorleken för vårdarvodet. Utifrån dessa gör kommunerna upp sina egna, noggrannare kriterier och vårdarvodesklasser. Grunderna för beviljandet och vårdarvodets storlek varierar alltså i olika kommuner.
Om närståendevårdaren är berättigad till stödet, görs ett avtal mellan kommunen och närståendevårdaren. Avtalet måste alltid bifogas med en vård- och serviceplan.
Andra tjänster
Det finns också andra tjänster som kan hjälpa närståendevårdaren eller familjen i en närståendevårdssituation. Det finns till exempel hemvård (hemtjänster och hemsjukvård) korttidsvård och dagverksamhet för den vårdbehövande, tjänster för personer med svår funktionsnedsättning (ändringsarbeten i hemmet, transporttjänster, personlig hjälp) och rehabilitation. Mer information fås på kommunens socialbyrå.
Ekonomiskt stöd säkerställer utkomsten och kompenserar kostnaderna orsakade av sjukdom eller skada. Närståendevårdare kan också behöva mentalt stöd. Lokala föreningar och församlingar erbjuder till exempel rådgivning och information, kamratstödsgrupper, evenemang, semestrar och kurser för närståendevårdare. Lokala föreningar erbjuder också tillfällen för frivilligverksamhet och en kanal för samhällspåverkan.
Närståendevårdarnas förbund
Närståendevårdarnas förbund är en intressebevaknings- och stödorganisation för närståendevårdare. Vi syftar på att förbättra närståendevårdsfamiljernas ställning genom att t.ex. påverka lagstiftning och attitydklimat. Vi är där för närståendevårdare och deras anhöriga, lokala föreningar samt medborgare, frivilliga och sakkunniga som är intresserade av närståendevård.
Våra handlingar fokuserar på
- intressebevakning och påverkande
- att stöda lokala föreningar
- och att stöda närståendevårdarnas välmående.
Tillsammans med lokala föreningar vi
- når närståendevårdare både med och utan formellt stöd
- stöder närståendevårdsfamiljer på olika sätt
- påverkar för att förbättra statuset och livskvaliteten på närståendevårdare och deras familjer
- följer samhälleliga förändringar som påverkar närståendevårdsfamiljernas liv och ställning
- utvärderar följder av dessa förändringar
- utvecklar verksamhet så att vi kan bättre stöda familjer i närståendevårdssituationer.
Vi erbjuder till exempel rådgivning, handledning och utbildning när det gäller närståendevård. För att stöda närståendevårdsfamiljer genomförs olika utvecklingsprojekt. Dessutom producerar vi informations- och stödmaterial.
Bli medlem
Genom medlemskap i en lokalförening får du tidningen Lähellä, som kommer ut fyra gånger per år, en servicehandbok, en handbok om semestrar och rehabilitering (samtliga på finska) samt varierande förmåner hos våra samarbetspartners och juridisk rådgivning vid prejudikat.
Du kan bli medlem på nätet. Om du inte vet, vilken förening du vill bli medlem i, blir du medlem i den närmaste lokalföreningen. Medlemsavgiften är 25 € per år.
Genom medlemskap lägger du vikt på påverkan. Tillsammans vi är mera.
Har du frågor om närståendevård?
Har du frågor om närståendevård? Maila oss så svarar våra medarbetare från Närståendevårdarnas förbund: toimisto@omaishoitajat.fi
Kontakta oss
Huvudkontor
Tavastvägen 105 A 18
00550 Helsingfors
Tfn 020 7806 500
Se din närmaste lokalförening.
Följ oss på sociala medier
Facebook facebook.com/omaishoitajaliitto(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun)
Instagram instagram.com/omaishoitajat(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun)
Nyttiga länkar
Jag närståendevårdare – En första handbok om närståendevård(avautuu uuteen ikkunaan)
Lag om stöd för närståendevård (Finlex)(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun)
Organisationerna in andra nordiska länder
Sverige
Anhörigas riksförbund(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun)
Nationellt kompetenscentrum anhöriga(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun)
Norge
Danmark