Närståendevårdarens välmående är a och o

TEXT: MARJA TUOMI, VERKSAMHETSLEDARE
ÖVERSÄTTNING: MARIA ÖSTERLUND

 

Marja Tuomi, verksamhetsledare, Närståendevårdarnas förbund

Det är allmänt känt att närståendevårdarens arbete är utmanande. Förutom vårdarbetet utför närståendevårdaren ofta också alla löpande vardagliga ärenden, till exempel kontakten till myndigheterna. När oron för den närståendes välmående tynger glömmer närståendevårdaren ofta att ta hand om sig själv. Det är ändå viktigt både för den vårdbehövande och för närståendevårdaren själv att hen mår bra. I tidningen finns en artikel på sidan 16 där närståendevårdaren Veli-Matti Kuha berättar att det tog sex år för honom att förstå hur viktigt det är att sköta om också sin egen hälsa och sitt välmående.

Verkningarna av lagarna för närstående- och familjevård utvärderas

Målet för ändringarna i lagen om stöd för närståendevård år 2016 var att stödja närståendevårdarnas ork. Samma mål sattes upp för regeringens spetsprojekt ”Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras”. Rätten till lediga dagar utvidgades och i spetsprojektet utvecklas vårdformerna för den tid närståendevårdaren är ledig. Det blev möjligt att få ledigt också för närståendevårdare som saknar avtal om närståendevård. Tyvärr har det hittills kommit ganska lite information om lagändringarnas positiva effekter på närståendevårdarfamiljernas vardag. Däremot har det kommit oroande rapporter om motsatta effekter från olika delar av landet.

Vi vidarebefordrade oron för närståendevårdarnas situation till familje- och omsorgsminister Annika Saarikko i början av november. Ministern lovade utreda situationen och i slutet av december informerade social- och hälsovårdsministeriet att verkningarna av reformerna av närstående- och familjevård utvärderas 2018. Förbundet önskar att utredningen inte blir en engångsföreteelse utan att den regelbundet upprepas och att de som verkställer lagarna förpliktigas att samla information om hur närståendevården förverkligas. Vi väntar med intresse på utvärderingens resultat.

Utbildningen av närståendevårdare görs i samarbete mellan föreningarna och kommunerna

Man kan hjälpa närståendevårdarna att orka genom att erbjuda dem utbildning. Öppna dörrar -utbildningen som har utvecklats av förbundet, har i åratal arrangerats i gott samarbete mellan kommunerna och förbundets lokalföreningar. Från början av detta år flyttades ansvaret för utbildningen för närståendevårdare med avtal så att det nu handhas av kommunerna. I förbundet var man orolig för hur det skulle bli med Öppna dörrar -utbildningarna. Till vår glädje har vi fått höra att samarbetet med lokalföreningarna fortsätter i många kommuner. God praxis är det klokt att värna om och hålla fast vid i tider när allting verkar vara i förändring.

Sammanjämkandet av närståendevård och arbete måste stödjas

 Närståendevårdarsituationerna är mycket olika. Man uppskattar att det i Finland finns upp till 700 000 yrkesarbetande personer som tar hand om någon närstående. Också arbetsgivarna kan på många sätt stödja närståendevårdarna. Stödet förutsätter en sådan anda på arbetsplatsen att man fritt kan berätta om sin livssituation. Man tror att närståendevård kommer att bli vanligare i framtiden. Det blir alltså allt mera aktuellt att jobba på sammanjämkningen eftersom närståendevården berör allt fler. God praxis för hur man kan klara både arbete och närståendevård finns redan (se sid. 18 i tidningen) och det är bra att berätta om dessa så att informationen om fungerande modeller sprids.

När jag skriver det här är diskussionen som livligast om aktiveringsmodellen inom arbetslöshetsskyddet. Än en gång har beslutsfattarna en gyllene chans att visa att de vill stödja närståendevården och närståendevårdarnas ork. Genom att godkänna vikarierande vård som arbete eller aktivering kunde man säkerställa att många närståendevårdare verkligen får sina lediga dagar. Vi önskar beslutsfattarna vishet och förmåga att se saker i ett längre perspektiv. Ge ert stöd till närståendevården.