En behärskad läkemedelsvård med många mediciner byggs i samarbete

TEXT: TUULA VAINIKAINEN
ÖVERSÄTTNING: MARIA ÖSTERLUND

Apotekarförbundet har gjort en undersökning som visar att var sjunde finländare hjälper en anhörig till exempel genom att uträtta apoteksärenden och dela ut mediciner. Var femte uppger att hen är bekymrad över den närståendes läkemedelsvård. De som svarade var mest fundersamma över om alla medicinerna som användes verkligen behövdes och om de togs på rätt sätt. Många påtalade också att mängden mediciner som användes hela tiden ökade.

BILD: SHUTTERSTOCK

Läkemedelsbehandling med flera mediciner kan leda till invecklad samverkan, särskilt om medicinerna inte tas regelbundet och på rätt sätt. Att minska på antalet mediciner är ändå inte ett självändamål. I vården av många sjukdomar kan det ha extra god effekt att ta flera mediciner samtidigt jämfört med att ta bara en eller två mediciner.

Närståendevårdaren sköter vanligen doserandet av medicinerna och ser till att den vårdbehövande tar dem på rätt sätt. Närståendevårdaren är således ett stöd och hjälp i vardagen vad gäller medicineringen. Den vårdande läkaren och personalen inom hälsovården uppskattar närståendevårdarens observationer och kunnande. Hen bör alltså öppet berätta för läkaren vad hen har noterat.

Att bekanta sig med medicineringen

Närståendevårdarens egen ork och fungerande läkemedelsförsörjning gör det lättare att medicinera den vårdbehövande. Det viktigt att hålla isär sina egna och den vårdbehövandes mediciner. Även om vårdaren och den vårdbehövande kan ha samma åkomma kan medicineringen var olika, dosen kan vara annorlunda eller så kan till och med medicinen vara helt olika.

Dosen av ett läkemedel kan ändras med tiden, det ska man vara uppmärksam på när man granskar medicineringen. Man ska alltid noggrant sätta sig in i medicineringsråden, och om man känner att man inte förstår är det bra att fråga råd antingen på apoteket eller genom att kontakta läkaren som har ordinerat medicinen. När det gäller en ny medicin ska man extra noga ge akt på möjliga biverkningar.

Det finns mediciner i många former och många sätt att dosera dem. Man kan ge en medicin via munnen, via ändtarmen eller via huden, i form av sprutor, droppar eller genom att inhalera. Närståendevårdaren kan be hemsjukvården eller apoteket förklara hur medicinen ska ges.

I en dosett kan man portionera ut medicinerna för de kommande veckorna. BILD: SHUTTERSTOCK.

Det är bra att förvara medicinerna torrt i ett medicinskåp som är tryggt. Man ska inte uppbevara gamla mediciner hemma eftersom man då lätt kan blanda ihop dem med medicinerna man använder. Man ska också tvätta händerna innan man doserar och ger medicinen. När man doserar tabletter och kapslar är det bra att ta hjälp av ett doseringshjälpmedel, en så kallad dosett. I den kan man dosera mediciner för 1–2 veckor i förväg.  Det kan vara bra att ha en minneslista vid dosetten för mediciner som ska inhaleras, t ex astmamediciner, för olika mediciner i form av lösningar, droppar, salvor och sprutor.

Det är bäst att ta medicinerna samma tid varje dag. För att försäkra sig om detta finns det olika hjälpmedel. På apoteket kan man fråga efter till exempel medicinklockor som påminner. Man kan också ställa in mobiltelefonen så att den påminner vid de tidpunkter man vill.

Läkaren ska vid behov, men minst en gång om året, se över den vårdbehövandes läkemedelsbehandling som helhet. En del mediciner kräver uppföljning oftare. Till exempel mediciner för minnessjukdomar kräver uppföljning var annan till var tredje månad.

Man ska förnya receptet i god tid innan medicinen är slut. Då kan läkaren utreda om det finns behov att fortsätta läkemedelsbehandlingen. Om patienten går regelbundet på sin egen hälsocentral där man har gjort upp en helhetsplan för läkemedelsbehandlingen är det ganska enkelt att förnya den regelbundna medicineringen. Mediciner som är ordinerade på andra mottagningar kan ändå röra till helheten.

Var och en borde ha en uppdaterad lista över medicinerna. Man kan be om hjälp med att göra upp listan på sin hälsostation, hos hemvården eller på apoteket. På medicinlistan skriver man upp förutom receptmediciner också receptfria mediciner, till exempel värkmedicin och kosttillskott som vitaminer och näringslösningar.