Där ute väntar hälsovinsterna

TEXT: MINNA ALA-KYYNY
ÖVERSÄTTNING: MARIA ÖSTERLUND

Naturen aktiverar våra sinnen, upprätthåller vår funktionsförmåga och piggar upp oss.
Vattenelement upplevs oftast som behagliga. BILD: KUVATOIMISTO RODEO OY

En grön omgivning ökar välmåendet. Men vad är det egentligen som händer när vi är ute i naturen? Och spelar det någon roll om vi befinner oss i en byggd grön omgivning eller ute i den vilda naturen?

Allmänt kända positiva effekter är att vi blir lugnare och gladare när vi är ute i naturen. Det är likaså känt att stressen och ångesten minskar och rädslorna och bekymren blir mindre.

”Just nu undersöker man stresstillstånd mycket och man har märkt att höga nivåer av kortisol som hänger ihop med stress, sjunker i en grön miljö. Det här berättar Erja Rappe som är docent och äldre forskare på Äldreinstitutet.

Andra mycket välkända verkningar är till exempel att sömnkvaliteten blir bättre, att utmattningen lindras och att koncentrationen och uppmärksamheten blir bättre.

”I 20 år har jag följd med forskningen om naturens välgörande inverkan. Först ansågs det här vara något mindre trovärdigt som tanter i blomsterhattar sysslade med. Nu inser man hur otroligt stora möjligheter det finns här”, säger Rappe.

Vad händer där ute?

Vi känner väl till hälsoeffekterna av att röra på oss. Men om man inte beaktar motionen, vilka faktorer baserar sig då naturens hälsoeffekter på?

”I naturen finns en lämplig mängd sinnesstimulans och estetiskt tilltalande detaljer som vi spontant kan koncentrera oss på. När du promenerar i skogen tar miljön åtminstone för en stund över ditt sinne. Det här leder till att du kommer loss från de egna bekymren och smärtorna”, förklarar Rappe.

Å andra sidan undersöker man också ivrigt de naturliga mikrobernas inverkan på människans hälsa. Det är helt klart att ju rikare mikrobsammansättning det finns i omgivningen, desto mera stöder det hälsan.

”Vi borde utsätta oss för mikroberna. Särskilt barn borde göra det, eftersom deras immunförsvar håller på att byggas upp. Men också vuxna drar nytta av det eftersom människans naturliga motståndskraft ska upprätthållas”, säger Rappe.

Naturomgivningar känns sympatiska för människor oberoende av kultur och vattenelement upplevs ofta som viktiga. Forskare tror att den moderna människan charmas av ett landskap som erbjuder möjligheter till liv, på samma sätt som jägar-samlar-människan gjorde det.

Ut genom dörren

Vi finländare har som tur är nära till naturen. Vi kan leta upp en möjligast hälsofrämjande miljö genom att följa de markörer som kännetecknar en hälsoskog.

En hälsoskog är en definition på en naturmiljö som är möjligast omväxlande. Där finns olika typer av växtlighet och olika former. Dessutom ökar berg, bäckar, stigar och under en utflykt också eldelementet den välgörande effekten.

Men vi har nytta redan av att öppna ytterdörren.

”Det lönar sig alltid att gå ut, fastän vi bara går ut på den egna gården eller till den närmaste parken. Ju oftare vi kommer ut, desto större är nyttan”, påminner Rappe.

Närståendevårdaren behöver inte ha dåligt samvete fastän hen inte kan vara ute långa stunder tillsammans med den vårdbehövande.

”Om man bara kommer ut genom dörren så har redan tio minuter en positiv effekt. Och fastän man bara kommer ut så mycket att man kan känna uteluften så lönar det sig att göra det. Om man bara är inomhus blir det allt svårare att orientera sig”, säger Rappe.

Kraft för arbetet som närståendevårdare

Naturen stöder välmåendet hos både närståendevårdaren och den vårdbehövande. BILD: SHUTTERSTOCK

Att vistas ute i naturen ger närståendevårdaren en stunds vila från vårdarbetet, men också från annan brådska och från flödet av information.

”Det finns en mängd forskning som säger att naturmiljön hjälper oss att återhämta oss och skapa välmående”, säger Kirsi Salonen. Salonen är eko- miljöpsykolog och projektforskare vid Jyväskylä universitet.

Fastän de flesta upplever det nyttigt att vistas utomhus, tillbringar många ändå största delen av sin tid inomhus.

”Det kan finnas många hinder för att ge sig ut i naturen. Det kan till exempel vara brådska, en känsla av otrygghet eller rädsla för naturen. Vi måste hitta sätt att övervinna dessa hinder, till exempel hitta någon att gå ut tillsammans med”, tipsar Salonen.

Rappe betonar att utomhusvistelsen inte behöver vara effektiv.

”Det viktigaste är att vårt sinne blir starkare. Då orkar vi bättre.”

Den vårdbehövande drar nytta på flera sätt

Det är viktigt att vistas ute i naturen för sinnenas och motorikens skull och för utvecklandet och upprätthållandet av immunförsvaret. En grön omgivning kan också vara till hjälp vid koncentrationssvårigheter. Man använder också naturen i kombination med arbetsverksamhet när man vill upprätthålla funktionsförmågan hos specialgrupper.

Man ska ändå beakta den vårdbehövandes specialbehov så att vistelsen ute i naturen är trygg både fysiskt och psykiskt.

”Det viktigaste är att inte lägga upp några strikta mål för verksamheten, man får inte låta till exempel trädgårdsskötseln bli ett stressmoment”, betonar Salonen.